Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Adelaide Elisabeth Peyron, född Schön; 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ljufva minne! ... ungdom och behag
Och naturens älskligaste lotter
Blekna bort för dessa purpurdrag
Utaf maka, syster, mor och dotter,
Hvilka trotsa vansklighetens lag,
Och, som fyragrenig ljusastaka,
Vid madonnabilden stå och vaka.
Ljufvare förhoppning! ... Anden bröt
Utaf stoftet, utaf tiden bandet,
Och ett skönare, ett evigt knöt
Med de saliga i helgonlandet,
Sluten till en älskad moders sköt
Och en älskling lyftande på armen
Mot den egna kädeksfulla barmen.
Men om hjertats djupa röst är sann,
Men om kärleken är stark som döden,
Hon de sina ej förgäta kan,
Hvilka famla än bland tidens öden,
Suckande, beklagande hvarann....
Tills ej mera något öga gråter,
Der de älskande förenas åter.
Mild och ljus till dem hon skådar ner,
I en solblick genom sorgeskyar,
Till de kära lemnade hon ser....
Och hvar blick välsignelsen förnyar
Öfver dem, hon här ej följer mer.
Men vår bön ser upp, och möter hennes
Öfver dômen, som kring rymden spännes.
Och vi bedje, — fast i skilda rum
Af det samma stora fadershuset —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
