Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hedvig M. Bergman; 1837
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
De unga vissna hän likt blomstren, och de gamla
Som mogna kärfvar sig till sina fäder samla;
Ty döden rymmer allt uti sin vida famn,
Säll den, som somnar in i Jesu dyra namn.
Den gamla, som af oss ledsagas nu till griften,
I detta namn begynt och pröfvat tidens skiften;
Hon ock i detta namn dem lyckligt slutat har,
Och nått det goda land, dit hennes längtan var.
I stillhet gagnande, hon lefde blott för andra,
Men aldrig hördes hon försynens delning klandra.
Fast hyddan åldrades var själen lika ung
Och fann ej mödan svår, försakelsen ej tung.
Hvad sjelf af himlens ord så väl hon lärt sig veta,
Den ädla vetenskap att bedja och arbeta,
Hon lärde, vis och huld, åt dem hon fostrat har,
Och hennes föresyn den bästa lärdom var.
När verksamhetens dar, med helsans, voro flydda,
Hon trefnad fann och frid uti en gästfri hydda.
Hvad hon tillbaka gaf, det var välsignelsen,
Som, när den gamla gått, blir qvar i huset än.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>