Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pråle fåfängan med falsk förgyllning!
Hon, den Adla, har sitt pris, sin tröst
Af sig sjelf — och sina dygders hyllning
Af ett älskande och älskadt bröst.
Gläd dig då mot lifvet I Kläd dess öcknar
Uti blommor! Se ditt mål, förtjust,
Som ett vårdtorn, ur en framtids töcknar,
Vinkande, ledsagande och ljust!
Men en gång och än en gång, förinnan
Du det sälla, ljusa målet nått,
Läs dess inskrift: Värdet utaf qvinnan
• •
Ar en makat och en moders blott.
Må de sc’n ur sigtet dig förlora,
Dessa gyckelverk af qvinlig ätt,
Dessa små, som, för att hela stora,
Sälja hjertats och naturens rätt!
Må en ädel ömkansblick du hvälfva
Från din höjd till dessa ned ibland
Der de, utan värde för sig sjelfva,
Sväfva utan nytta för sitt land;
Se dem uti evigt nya sferer
Jägtas mellan anspråk och behof,
Modets lekdon, nöjets efemerer,
Nyckens automater, ledsnans rof;
Och — likt bubblorna, förrän de brista,
Spelande i rymden grannt och kort —
Skimra, pösa upp, och på det sista
Fly med deras hast och saknad bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
