- Project Runeberg -  Samlade Vitterhets-arbeten af Johan Olof Wallin / Andra delen /
42

(1847-48) [MARC] Author: Johan Olof Wallin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bland faror och besvär han fram åt målet bäfvar;
Han hinner det kanske — men hjertat honom jäfvar,
Ty hjertat är dock tomt i sjelfva lyckans famn,
Om ej en annan famn, vid målet till hans möte,
Af hoppets halfblick sedd och helsande och huld,
Kring mödans törnekrans sin lena mirten slöte,
Uti bekymrens sår sin stilla balsam göte,
Vid, verldens tacklöshet betalte verldens skuld.
Nu först blef banan ljus och ledigare loppet,
Och hjertat lugnare, ju varmare det slog
För engeln, som så skön på afstånd redan log
Och höll en lofvad krans åt det förtrogna hoppet.
Nu höjer sig hans själ — nu, mäktig som en gud,
Och döf för villans röst och veklighetens bud,
Bland mödor segrande, bland faror trygg, han ljungar.
Begär han titlars prång och ryktens smickerljud?
Begär han verldens guld och nåden af dess kungar?
En lön han blott begär: den lönen ger en ftrud,
Med öm och huldrik hand den krona hon bereder,
Af dygden dyrt förtjent, af känslan ömt begärd,
Som åt den trogne räcks med oförvissnad heder,
Då han för hennes fot troféen lägger neder,
Och säger, ädelt stolt: jag är ditt hjerta värd;
Och hon, förtjuserskan, den blödiga, den blyga,
Hon ej fördröja skall hans lön med konstlad flärd:
Tyst ur en tårad blick skall hjertats helsning smyga,
En älsknings trogna bröst elektriskt genomflyga,
Och hviska, och förstås: du är mitt hjerta värd.

Tänd, Hymens milde gud! tänd upp din klara fackla
Re’n flammar altaret, af vårens blommor krönt,
Ile’n sjunker hand i hand. Förtroligen och skönt,
Bland hymners jubelsång, bland eder som ej vackla,
Re’n klappar bröst mot bröst, belönande och lönt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:17:31 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wallinvitt/2/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free