Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mellan ömma sorger sliten,
Lyckans råd hon ej behöfver
För att tänka sannt och stort.
Mer och mer blir jorden liten,
Himlen klarnar upp deröfver,
Lidandet är himlens port.
Som, vid höstens böljan, dagen,
Skönare än alla vårar,
Ljusnar fram bland milda regn,
Så, af himmelsk kraft betagen,
Småler själen genom tårar,
1 den stilla sorgens hägn.
Fast ej middagssolen blänker,
Helsar likväl aftonstrålen,
Vänligt leende och klar,
Medan hjertat tacksamt tänker
På de dyra föremålen,
Som det ännu äger qvar.
Mera talrika, men smärre,
Mera spridda, mindre njutna,
Medan dagen strålar än,
Bli de större, bli de färre,
Tätare till hjertat slutna
Mot den skumma aftonen.
Vänskap, vishet, väna luta,
Som bland sorger vägen banen!
Tåld och nöjd i ert förbund,
Skall jag rätt min lefnad njuta,
Skall jag, sjungande som svanen,
Möta min förvandlings-stund!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
