Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Fredrika,
Dagarne de blifva mulna,
Mörka hösten kommit har,
Vindarne de andas kulna,
Regnet strömmar, löfven gulna,
Snart är ej en blomma qvar.
Vintren synes fort sig närma,
Att en tärd och trött natur
I sin stilla famn beskärma,
Tills vid vårens blick och värma,
Hon får träda ny derur.
Så är menskans lif, Fredrika!
Glädjens tid var ljuf, men kort;
Den för sorgens måste vika
Och till slut de begge lika
Lemna oss och hasta bort.
Då är lifvets vinter inne,
Tyst i grafven sänkas vi;
Men den frommas rena sinne
Vakna skall med hopp och minne,
När som vintren är förbi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>