Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
151
Till Malla Silfverstolpe,
född Montgommery. *)
Goda Malla! Åren flögo,
Vindar blåste och sig vände, >
Vårar sina löften lögo,
Heta sommarsolar brände,
Hjertats blod, som iglar, sögo
Jordens tunga vedermödor,
Och af alla höstars grödor
Var ej mera oförhärjadt
Mera ej åt vintren härjadt,
An en vissnad minnets blomma,
Och den torra,
nakna« tomma
Verklighetens bröd af bark;
Men vid slutet utaf loppet
J) Hon hade, såsom okänd, tillskrifvit författaren med begiiran, alt
erhålla en afskrift af skaldestycket Första Uppfostringen. Detta
bref besvarades af skalden med det i närvarande samling upptagna
poem: Till den Okända, hvilket först infördes i Stockholms Posten
(1805). Flera år derefter gjorde författaren den vördnadsvärda
brefskrifverskan personliga bekantskap, hvilken grundade ett
vänskapsförhållande, som först af döden upplöstes. Af Öfverstinnan
Silfverstolpe, som bebodde erkebiskopshuset i Upsala, erhöll Wallin,
under sin sista sjukdom, den ömmaste systerliga omvårdnad och
hans ögon tillslötos af hennes vänskapliga hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
