Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
»
Femte Odet t Fjerde Boken.
Divis orte bonis, oplime Romulæ elc.
Oänd af goda gudar, gode prins!
Till vårt hägn! Förlåt oss ej åt smärtan! . . .
Dröjer du så länge? Ack! du mins
Hvad ditt hjerta lofvat våra hjertan! . . .
O! så kom! och återgif
Åt ditt Svea ljus och lif!
Mörk är en vinterdag vid polen.
Du blickar hit — och det blir vår;
Och dagen skönare, och solen
Mer strålande på fästet går.
Som en mor sin klagan höjer,
När en öm, en älskad son
Bortom oceanen dröjer
Öfver året hemifrån.
Många böner hon då sänder,
Många löften upp till skyn;
Stormen gnyr kring hafvets stränder:
Men sitt öga hon ej vänder
Från dess töckenhöljda bryn.
Dagen gryr och dagen skymmer:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
