Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
245
Sjunde Odet i Fjerde Boken *).
Diffugere nivei, redeunt etc.
Till Torquatus.
Den kulna vintern flytt. Re’n marken höljs af gräset,
Af löfven trädets stamm.
Förnyad jorden ler. Med saktadt svall kring näset
Re’n dansar floden fram.
Med nymferna i ring, de ohöljda Behagen
Sig svänga om igen.
Du blir ej evigt här: njut då den glada dagen!
Snart flyr han dig, min vän!
Ljuf är sefirens flägt; men snart den milda våren
För sommarn flyktar bort,
Som hösten jaga skall, — och rytande i spåren
Står vintern innan kort.
i
Naturen, ny och skön, ur hvilan en gång träder:
Vi blifve, då vi gått
I grafvens vinternatt till våra gångna fäder,
Ett stoft, en skugga blott.
*) Belönt af Svenska Akademien år 1803.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
