Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Tal
uti Kongl. Vclenskaps-Akademien vid öppnandet af dess allmänna
sammanträde, Högtidsdagen den 31 Mars 1837.
Högborne Furste!
Sveriges och Norriges Kronprins!
Denna Akademi, för snart ett sekel tillbaka stiftad, i en tid di
statens skyddsmakt knappt förmådde skydda sin egen värdighet,
af härlige män, och genom deras fortplantade andekraft allt
framgent blomstrande, har genom tidskiftena framgått oförryckt på sin
utstakade bana. Hon har, i hvälfningarnas som i lugnets tider,
med lika odarrande hand burit ljusets fackla, hvars Vestaliska
låga, klart och rätt uppstigande, ej oskärats af beblandelsen med
verldslifvets lägre intressen, ej slocknat eller böjt sig ens för de
stormar, som släckt konungaätter eller bortblåst throner. När
partierna sletos om väldet, när herrsklystnaden, — fåväldets eller
enväldets, ingendera bättre, — skiftevis rådde, och gjorde sitt
larm vid utanverken och hotade intränga på det fridlysta
området, kunde hon säga som fordom det stormade Syrakusas
Geo-meter till en rå fiende, som emot honom skakade lansen: Stör
icke mina cirklar! . . . Vetenskapens Juno, den plastiskt lugna,
med de stora klara ögon, drog ostörd sina cirklar och ordnade
sina stjernor, utan att, i kalkylens gång på djupet eller i höjden,
rubbas hvarken af politikens väderhvirflar eller fåfängans vädersolar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
