Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag var mycket lycklig at vinna denna Herrns gunst
och förtroende, i förstone genom den flit, jag använde med
hans son, och sedermera 1777, då canzlie-rådet
genomgeck en mycket svår sjukdom, genom det at jag mästa delen
altid vakade vid hans säng och i synnerhet var honom til
nöjagtig tjenst, då han fördes från Sätra brunn hem til
Upsala. Ifrån den tiden visade han sig mycket angelägen at
bereda mina fördelar, hvarom jag framdeles får berätta.
Hans hus var på den tiden i Upsala et af de mäst
besökta. Icke allenast professors-staten och i Upsala boende
herrskaper, utan äfven alle resande, både in- och utlänningar,
blefvo där mottagne och väl bemötte. Jag hade således et
godt tilfälle at där se och lära bättre folks seder och
umgänge, hvilket kommet mig mycket til gagn.
Mine egne studier skötte jag så godt som skje kunde
på en condition, där jag var skyldig nästan all tid åt min
discipel. Likväl hant jag at bereda mig väl til präst och
äfven at genomgå de flästa äldre och nyare systemer i
philosophien.
Professorerne voro delade i sina tänkesätt öfver dessa
ämnen, så at en del ännu följde wolfianska systemen efter
doct. Nils Wallerii[1] method, och en del åter efter Lockens
grundläggning och Bonnets med fleres observationer byggde
all ting på experiance med förkastande af det, som den vägen
icke kunde bevisas. Prof. Christiernin var den förste, som vid
academien publice docerat i sistnämnde ordning, den han vid
alla tilfällen tappert förfägtade. Begripligheten af denna
philosophie, ungdomens böjelse för nyheter och hugnad at få
tvifla beredde den förra systemens undergång och den
senares förtroende. Vid de academiska krigen, som aldeles icke
voro upbyggelige, blef segren altid på de nyares sida, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
