Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dock icke beviste mera, än at den gamla methoden saknade
skicklige försvarare. Detta är så mycket vissare, som den
nyare philosophien icke en gång skickligen förestäldes och
ungdomen sannerligen icke kände den läran han beundrade.
Jag inhämtade den dels ur Lockes, Bonnets och Condillacs
afhandlingar, dels genom et dagligt umgänge med då varande
magistrar C. U. Göthe[1], Jac. Fr. Neikter[2] och D. Boëthius[3],
som nästan voro de ende, som derom hade rigtiga begrep.
Jag är dem all heder och erkänsla skyldig för den vänskap,
med hvilken de mig omfattade, och den nytta, de mig gjorde.
Vid academien inhämtade jag så mycket af hvad där
i min väg var at lära, som möjeligt var, och hade jag nu
efteråt allena önskat, at jag mera begagnat mig af de lyckliga
tilfällen til undervisning i österländska språken, som en
Aurivillius, Hagman[4] och Tingstadius[5] gerna lemnade, och hvilket
[1] Carl Ulric Göthe var född år 1746 och blef student i Upsala 1763,
magister efter sju års studier därstädes och filosofie docent år 1772. 10 år senare
utnämndes han till histor. et moral. lector i Strengnäs, blef titulärprofessor 1785
och kyrkoherde i Simtuna 1791. Han afled i maj 1804.
[2] Jakob Fredrik Neikter, »en Tegnerid före Tegnér», var född i Köping
1744, inskrefs som student i Upsala 1764, blef filosofie magister och docent i
poesien 1773 och e. o. adjunkt 1779. Efter fortsatta utrikes studier kallades han
1787 till skytteansk professor och tilldrog sig såsom sådan mycken
uppmärksamhet för sina lärda och skarpsinniga afhandlingar öfver kulturhistoriska ämnen. Han
afled den 4 maj 1803.
[3] Daniel Boëthius var född i Vesterås den 4 oktober 1751, blet student i
Upsala 1756 och filosofie magister 1773, två år senare docent i teoretisk filosofi
och från år 1783 professor i den praktiska filosofien, inom hvilken disciplin han
förvärfvat ett berömdt namn. Han afled den 10 mars 1810.
[4] Johannes Hageman — endast hos Wallquist skrifves hans namn
Hagman — föddes i Almesåkra i Småland den 7 februari 1727, blef student i
Upsala 1748 och filosofie magister 1755; utnämndes till docent i poesien 1760, blef
v. bibliotekarie 1766, kallades till professor »regius» 1779 och blef professor i
österländska språk 1786 samt följande år ledamot af bibelkommissionen. Han afled i
januari 1789.
[5] Biskop Johan Adam Tingstadius var född i Lunda i Södermanland den
8 juli 1748. Efter flera års studier vid utländska universitet blef han 1773 docent
i österländska språk i Upsala, 1786 e. o. professor och ledamot af
bibelkommissionen och 1789 ordinarie professor. Tack vare en omfångsrik
skriftställarverksamhet kallades han till ledamot af åtskilliga lärda sällskap och utnämndes 1803 till
biskop i Strengnäs, där han afled den 10 december 1827.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:17:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/wallqbio/0012.html