Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Marx’ teori om värdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hvad man fått fram ur denna långa undersökning
är kort och godt detta: den ene arbetaren är verksam
på sitt sätt och åstadkommer derigenom brukningsvärde
af en art, den andre på sitt och åstadkommer derigenom
brukningsvärde af en annan art, men alla utgifva muskel-
och nervkraft, eller kort — arbeta samt åstadkomma
derigenom värden.
Ur skilnaden mellan de olika arterna menskligt
arbete, källan till brukningsvärdena, samt det rent
menskliga arbetet, källan till värdet, framgår en mycket
vigtig sak, som ändtligen kastar ljus öfver värdeteoriens
tillämpning. En särskild art af menskligt arbete kan
genom förbättrade metoder, verktyg eller maskiner vexla
i produktiv kraft, så att en större massa
brukningsvärden frambringas än förut, utan att derpå nedlagts ett
större qvantum arbete än förut, ja rent af med
användande af ett mindre. De första innebyggarne i
Skandinavien hade blott yxor af sten, i följd hvaraf det
för dem måste ha åtgått ett stort qvantum arbete för
att t. ex. urhålka en båt ur en ekstock. Sedan våra
förfäder invandrat, användes i båtbyggeriet jernyxor,
och man kunde då tilläfventyrs åstadkomma tre båtar
med samma mängd arbete som förut nedlagts på en.
I sådant fall skulle vid den tiden tre båtar icke ega
större värde än en egt under stenåldern.
Här börja värdets och brukningsvärdets olika naturer
att framträda klart. Dessa två äro i sjelfva verket så
litet bundna af hvarandra, att man få se dem löpa härs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
