Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Marx’ teori om värdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och tvärs förbi hvarandra. Med andra ord: när
brukningsvärdet ökas, fördubblas, mångdubblas, kan värdet
hos den utvidgade varumassan förbli sig lika eller rent
af minskas.
Denna omständighet ser vid första ögonkastet helt
oskyldig, ja kanske rent af ointressant ut, och dock
förtjenar den väl att öfvervägas och begrundas, ty det
finnes få saker i denna verld, som åstadkommit mera
— sorg, mera fortviflan än just den.
Innan jag närmare går att utveckla, på hvad sätt
den kunnat åstadkomma dylika verkningar, måste jag
dock fösta uppmärksamheten på en omständighet vid
värdets bildande, som hittills blifvit förbisedd:
Varornas värden äro en samhällig produkt, och det är derför
ej det qvantum arbete en viss individ nedlägger på
en varas förfördigande, som bestämmer dess värde, utan
det qvantum, som i allmänhet i ett visst samhälle
behöfves för varans åstadkommande. Om en arbetare är
oskicklig t. ex., så behöfver han nedlägga mer arbete
på en vara än en skicklig. Men den förres produkt är
derför ej värdefullare än den senares, ty arbetet är
värdebildande endast så till vida, som det besitter den i ett
gifvet samhälle vanliga graden, genomsnittsgraden af
kraft och skicklighet. Ett annat exempel, liksom det
förra lånadt från Marx! — Diamanter förekomma sällan
i jorden; det kostar derför i allmänhet mycket arbete
att finna dem, i följd hvaraf de ha högt värde. Om nu
en person, som gör en promenad vid stranden af en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
