Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Marx’ teori om värdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
första att maskinerna för sin skötsel behöfde ett större
antal händer än som förut sysselsatts inom facket eller
att samma antal händer måste anstränga sig mer än
förut; för det andra att maskinerna blott behöfde ett
mindre antal händer eller samma antal med mindre
ansträngning; samt för det tredje att de behöfde ett lika
antal med lika ansträngning. Utgifvandet af menskligt
arbete kan sålunda blifva till qvantiteten vare sig större,
mindre eller lika stort som förut. Och då det
menskliga arbetet är den enda källan till värdet, måste
naturligtvis produkternas värdesumma ha i motsvarande grad
ökats, minskats eller förblifvit sig lika.
Vi anta först det sistnämda: de 10,000
varuexemplaren af 1870 hade 1880 gått upp till 20,000 eller
som brukningsvärden fördubblats. Men samtidigt hade
deras värdesumma förblifvit sig lika. Om således de 10,000
varuexemplaren af 1870 varit värda 500,000 kr., så vore
de 20,000 af 1880 värda precis detsamma. Hvarje
enskild rock vore då 1870 värd 50 kr., 1880 blott 25 kr.
Man kan nu ta ett fall, hvilket vid industriens
utveckling är lika vanligt. Antag, att efter maskinernas
införande i skräddarefacket produktivkraften stegrats
derhän, att det 1880 blott behöfdes hälften så mycket
arbete för att producera 20,000 rockar som det 1870
behöfdes för att producera 10,000. I sådant fall skulle
medan brukningsvärdet fördubblats värdet ha sjunkit
till hälften: från 500,000 kr. till 250,000 kr. Hvarje
rock, 1870 värd 50 kr., hade då 1880 gått ned till
12 kr. 50 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>