Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karl Marx’ teori om värdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
flod i Brasilien af en slump lyckas hitta en diamant,
så har den visserligen kostat honom individuelt mycket
litet arbete. Men den har ändock samma värde som
hvarje annan lika stor diamant, detta emedan värdet
bestämmes af det qvautum arbete varans framställande
i allmänhet fordrar.
Antag, att alla skrädderiarbetare i ett land år 1870
med den der genomsnittliga yrkesskickligheten
producerade 10,000 rockar om året. Antag vidare, att under
loppet af 10 år maskiner infördes och blefve allmänna,
så att år 1880 skrädderiarbetets genomsnittliga
produktivkraft ökats derhän, att 20,000 rockar producerades.
Alla de mellanliggande åren måste förbigås, ty de
utgöra en öfvergångstid, under hvilken värdets förändring
pågår, och det blir ej fastslaget till sitt framtida belopp,
förrän öfvergången är verkstäld, så att produktionssättet med
maskiner blifvit det vanliga. Detta antager jag som
sagdt ha inträffat år 1880. För att få saken klar kan
man föreställa sig hela produktmassan samlad i ett enda
magasin. Detta inneslöte då 1880 ej mindre än 20,000
rockar mot 10,000 år 1870. Med sistnämda års förråd
hade man blott kunnat kläda 10,000 personer, med
förrådet af 1880 kunde man kläda 20,000. Brukningsvärdet
hade fördubblats.
Men värdet? Hur hade det gått med detta? Det
beror naturligtvis på, om det låge ett lika stort, större
eller mindre, qvantum arbete i de 20,000 rockarne än
i de 10,000. Man kan tänka sig följande fall: för det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
