Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 47 ) ’
mödor, innan han å nyo målade för oss Edens skuggor;
nästan hvarje verkligt snille har just under sin praktiska
bana plockat poesiens skönaste frugtcr. Endast i vår tid
skall vittcrheten vara något för sig sjelf, och derför blir
den äfven en drifhus-vext, som förvissnar i fria luften.
En lofvande dramatisk talang uppenbarar sig hos
Houwald. Hans stycke dus Bild är, ehuru det ej
gömmer någon djup tragisk anda, skrifvet med så mycket
koketteri för scenen (jag vet ej något bestämdare
uttryck), alt det svårligen kan förfela sin effekt. Hans
Leuchl-Tlmrm saknar deremot all dramatisk hållning och
objektivitet. Utom die Schuld och König Yngurd har
Müllncr nyligen lemnat ett nytt drama: die Albaneserinn,
hvilket måhända öfverträffar hans båda föregående
arbeten, åtminstone säkert det sednare. Huru det kan taga
sig ut på scenen, har jag dock svårt att säga.
Klinge-manns stycken gifvas stundom. Han har egentligen blott
talang för uppkallandet af en känsla lios åskådaren,
nemligen den af det hemska. Man är vid läsningen eller
åskådandet af lians stycken alltid till mods, soni oinman
kände sig innesluten i ett dystert, unket grifthvalf, och
icke visste hvarken hur man kommit dit, eller hur man
skulle komma derifrån. Hans Faust — troligen det
bästa af hans stycken — gör ett rysligt intryck.
Yid det ständiga ropandet på ombyte, och
oförmågan alt alltid kunna lemna något nytt af värde, måste
man återgå till det gamla, och befinner sig deraf ej
sämre, särdeles då Schiller och Goethe, Shakspeare och
Calderon uppkallas. Detta är d ck bögtids-rätfer 5
oftare får man åtnöja sig med Scn. öders, Tfflands och
Jiotzebves stycken. Hos den förstnämnde, som mest
imiterat från Engelskan, felas icke talang för intrig, si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
