Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(( ’54 )
Så talar ilen gamle, och led från led
Med tjusning- hesvaras hans ord.
Från tusende skalla: «Vi följa med,
Vi lefva och dö för vår jord!»
De äga ej svärd, att sitt hemland befria,
Men yxa och plogbill och klubba och Ila,
De skaka i trotsig och hämnande hand;
Hvart slag sträcker ovän i rodnande sand!
I denna ton — ty bokstafliga troheten ha vi ej
förmått återgifva — är poemet behandladt, om hvars
karak-ter detta korta fragment åtminstone torde gifva cn aning.
Det är ingen hjeltedikt; men styrkan, farten,
omvcxlin-gcn i invokation och handling; sanningen i känslor och i
bilder; den patriotiska hänryckningen, som andas i
denna dikt, och denna blandning af krigarens och
landtmannen seder, förtjena icke ringa uppmärksamhet.
Återupprepandet af samma ord, som förekommer i
Böhmiska poesien, och hvarigenom skalden ville lägga
ytterligare vigt på tanken, är ett bland de utmärkande
dragen hos skaldekonsten i dess första ålder. Ett uti
de Böhmiska folksångerna ofta förekommande ämne är,
alt begråta den förlorade friheten och antyda de
gamla Slavcrnas ära samt förhoppningen om kommande
slägtens seger öfver förtrycket.
Såsom prof huru, på ett med det vanliga begreppet
olika och inom sig omvexlande sätt, balladen behandlas af
cn Böhmisk skald, vilja vi äfven försöka cn
fragmentarisk version af cn dikt, kallad
SilfuerJeloclcan.
«Snabb som blixten, lätt som vinden,
Dödshud för den skrämda binden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
