Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 57 )
Upphörandet af den gamla Commedia dell’ Arle i dess
egentliga mening, berodde hvarken på Gol don i, eller
på någon annan ensl;ikl författare (liksom Gozzi icke
heller mäktade ge den annat, än ett skenbart ock
öfvergående lif), men ägde sin grund i omöjligheten, att,
med några få bestämda hufvud-karaktercr, beständigt
finna nog fintliga och sinnrika skådespelare, som dag
ut och dag in kunde gifva dem nyhetens behag, hvartill
kom, att de vida oftare råkade i pöbelsinnade
fars-makares händer och sålunda föllo i vanrykte.
På theatern Benedetto ägde vi tillfälle se en, komisk
aktör (eller Buffo, som ban här vanligen kallas), hvars
like i natur och vis comica väl svårligen någon theater
i Europa lärer uppvisa. lians namn är Veslrin. Han
gör inga Lazzi, eller komiska upptåg, ler sällan och
nedlåter sig ännu mindre, att med de så öfliga
grima-cerna, travesteringarne, vridande med ögon, stammande,
och andra dylika fratser söka behaga publiken. Han ser
nästan alltid alvarsam ut, men man kan dock omöjligt
låta bli att skratta, när ban kommer in på scenen. Det
är nästan likgiltigt, hvad roll ban har. Han upphöjer
det mest hvardagliga till konstvärde, och ban behöfver
blott se upp i taket, eller gå omkring och fundera cn
ring i cn mängd små stater. Han Säger t. cx. om dessa
masker, att de äro "Centralpuncte des National-Characters" och
hvila på ’»Aeusser.lichkeiten der Sprecliart, Trac.ht, o. s.
v.’-Bet är väl icke hufvudsakligen den Italienska
national-karakte-ren i allmänhet, som häruti uttalar sig, utan fastmer hvarje
små-städs begär, att göra gyckel med den antagna representanten
af de andra små-stateruas folk-lynne; och "ytterligheten af
uttal" àr ingen annan, än olikheten af den fremmande mundart,
som införes på scenen. Enahanda är förhållandet mod
dräg-tcrna. Dock mera härom framdeles.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
