Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Publicistisk verksamhet 1855-1862
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rydberg vill finna förklaringen i en omedveten vilja,
även om detta kunde låta som en självmotsägelse. Han
anser, att det varit själsvetenskapens grundfel,
alltifrån Wolffs dagar, att betrakta själen och
medvetandet såsom samma sak, och han anser detta fel
ha skapat allt otyg i läran om människan under
skepelsen av en djurisk själ eller en särskild
livskraft såsom förmedlare mellan den tänkande själen
och dess kroppsliga organ.
Kravet på fördomsfrihet vid alla vetenskapliga
undersökningar, front mot all auktoritetstro och all
vetenskaplig slentrian kännetecknar här som alltid
Rydberg.
I samband med hans filosofiska uttalanden står hans
utförliga kritik av F. T. Borgs »Kvinnans historia»,
där författaren påstått att kvinnan stode på ett
högre utvecklingsskede än mannen och att historien
visade, att hon systematiskt undertryckts av denne.
Mot detta protesterade Rydberg och utvecklade de
olika könens olika psykiska grundtyper.
Han finner att vetenskapernas och konsternas
historia på ett förvånande sätt visat, huruledes, i
stort sett och med enstaka undantag, receptivitet
och reproduktion tillkommer kvinnans, det
självständiga skapandet mannens genius. (Exempelvis
musikaliska exekutörer-tonsättare; ingen kvinnlig
Mozart eller Beethoven har någonsin funnits.)
Inom skönlitteraturen och skådespelarkonsten har
det täcka könet däremot avlagt många prov jämförliga
med de bättre bland männens, dock aldrig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
