Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Prosadikt och ungdomslyrik - Ungdomslyrik 1855-1863
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROSADIKT OCH UNGDOMSLYRIK 245
Som vi funnit, präglas Viktor Rydbergs
ungdomslyrik av vemodsfulla stämningar, befryndade
med den världssmärta, som haft hemortsrätt i
Europas litteratur alltsedan Byrons dagar.
Men den var nog ingen antagen modedräkt.
Den var frukten av personliga kval. Främst den
misstämning, som griper idealisten, då han ser
oemotsvarigheterna mellan idealen och
verklighetens värld, den sorg, som griper älskaren av det
sköna, då han ser det härjas av förgängelsens lie.
Därtill kommo personliga lidanden och försakelser.
Under sådana stämningar tolkade Rydberg
sorgen över förgängelsens makt, men gav ock i en
egendomlig, men hos ideala pessimister icke
ovanlig motsägelse luft åt en trängtan efter
allförgängelse, vilken tar sig det starkaste uttrycket i
Korsardikten, men även framträder i poem som
I natten, sådant det ursprungligen förelåg, och i
Vemodet.
Korsardikten företer obestridligen Byroniska
drag. Här påträffas ock beröringspunkter med en
skald av vida ringare rykte, Beppo-Sommelius, den
svenske Byronian, som ett årtionde före Rydberg
vistats och diktat i staden vid Göta älv. Det är
kanske icke en blott tillfällighet, att Rydberg låter
denna dikt i Fribytaren vara författad av den
begåvade studenten Ligelius, vars levnadsfarkost,
liksom Sommelius’, gått i kvav och som söker
döden i äventyrliga sjöstrider liksom Sommelius
på valplatsen.
Rydberg har i en anmälan av Sommelius’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
