Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Poetisk eftersommar 1888-1896
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612 VIKTOR RYDBERG
Kraftig växt och ädel död,
ber jag, Gud förunnar
sångarbarnet Gunnar.
Hans önskan går i fullbordan.
I en stämning, lik de badande barnens, skildras
nu Gunnars uppväxt vid sidan av den kvinna,
som, äldre än han, korat honom till sin make.
Gunnar beskäres den ljuva lotten att få dö
ung och ofördärvad, en hjältes död, den död som
Rydberg på ett annat ställe - i det ädla förordet
till Schöldströms skildring av Såndor Petöfis
levnadssaga - nämnt såsom den skönaste näst efter
den att hava levat länge och verkat troget och
under vitnande lockar dött en högsinnad,
varmhjärtad ynglings död.
En mystisk skepnad med »ett tycke av själve
Oden» är den väldige bondehövdingen Slätte, »en
profetisk och visionär natur av mer än vanliga
mänskliga mått» - för att begagna Vetterlunds
karaktäristik - »den där för mäster Gudmund
yppar de högsta ting och de mörkaste gåtor», i
övrigt mera en uppenbarelse från en svunnen tid
än tillhörande Gustav Vasas tidsålder.
Av de båda unga kvinnofigurerna är Margit
den mest levande; hennes vackra förhållande till
fadern verkar försonande i motsats till broderns.
Dagny Slattedottern, sierskan, som utser Gunnar
redan som gosse till sin brudgum, är däremot åter
en mera konstruerad figur.
En säregen typ, rätt ensamstående i Rydbergs
diktkonst, är Henrik Fabbe, den humoristiske,
ärlige smedgesällen, bohémen med guld i hjärtat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
