Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Carl Henning Lützow D'Uncker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carl Henning Lützow D’Uncker.
reproduktion sedan förvärfvades till vårt land (å Nationalmuseum).
Denna tafla, som skaffade honom ledamotskap af holländska akademien,
förde äfven hans rykte till hemlandet. Man beundrar
med fog i denna tafla de olika »noveller» som synes ligga i
hvarje särskildt ansigte. Förmågan att berätta – en förmåga
som tyvärr är i starkt aftagande i målarkonsten, på samma gång
tekniken stiger – framträder här såsom i alla D’Unckers taflor.
Hur mycket säger oss icke den unga »fattiga men dygdiga»
flickan, som för första gången besöker detta ställe för att omsätta ett
smycke i klingande guld, ett smycke, hvilket för henne tydligen
äger ett högre värde än det som kan vägas på guldvigt. Hon
betraktas med nyfikenhet af ställets mera »fasta» kunder, den
afsigkomne fine herrn, som gerna skulle vilja formera bekantskap
med den nykomne; pilten som tydligen kommer med ett litet lager
af mindre dyrbara pantobjekt hemifrån; gumman som något otåligt
väntar, att turen skall komma till henne för att få pantsatt
sin kaffekvarn, men som är nog hemmastadd här för att veta, »att
den som först kommer till kvarnen får först mala» o. s. v. Så
hafva vi här två dystra historier till venster och höger. Det ena
är tydligen en tjufhistoria, ficktjufven dukar upp dagens skörd i
sitt knä för att snart förvandla det till guld; det andra smakar
mera af rofferi, det är tydligen en »bauernfänger» som i spel
eller på annat sätt lurat den unge matrosen hvilken nu sedan han
pantsatt någon dyrbarhet, får plikta för sin oklokhet att ge sig i
släng med en slik sälle. Och sjelfva ställets herskare, den otäckt
plirande affärsmannen, och hela den mönstergildt valda attiraljen,
hur talar icke allt om den lifvets skuggsida, som inbegripes i ordet
»pantlånekontor».
D’Uncker valde ofta liknande ämnen ur lifvets »skuggsidor».
Så har han - med ett visst drag af humor - skildrat»en
konstberidaregarderob» (å Göteborgs museum), där baksidan af kulis-
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
