Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Georg von Rosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Georg von Rosen.
pä trumma för sig » i hotande och krigisk takt» och förklarar med
själfkänsla att »ingen skall göra honom till hedning, Lutheran eller
kättare». Nog väcker hans tåg undran hos folket, men riktigt
skrämda blifva egentligen endast - gåsen och svinet. Nästa dag
är ju också kung Gösta igen herre på täppan och det börjar gå
ner för backen för den mot katolicismen trogne rikshofmästaren.
Andra värdefulla raderingar af von Rosen äro »Gude Gjeddes
predikoresa», »Dopet» med flere. Raderingen utgör en konstart
som både till sina anor och sin stil är nära befryndad med von
Rosens smak och konstnärslynne och det är därföre icke underligt
att han på detta område skördat sina kanske största triumfer.
Akvarellen är likaledes en af honom älskad och med lysande
framgång odlad konstart. Här har von Rosen bland annat skapat
»Blomstermarknaden», där han återgifvit en förtjusande, färgrik
bild af i5<DO-talets nederländska folklif. Bland medeltida
byggnader, bland yppiga blommor vandra här hedervärda borgare och
kvinnor, köpslagande med de täcka mångelskorna. Samma ämne
har konstnären för öfrigt senare, ehuru ej fullt så lyckligt återgifvit
i olja. Ett allvarligt motiv talar ur akvarellen » Ahasverus» , där
konstnären med djupt vemod och innerligt poesirikt uttryck skildrat
»Jerusalems skomakare» - denne medeltidens fantasibild af evig
biltoghet - vandrande i julnatten oroligt fram i gatorna,
läng-tansfullt blickande in genom fönstret till ett julfirande hem.
Gladare bild af julen företer emellertid ^> Julmarknaden på
i^oo-talet» , som visar oss konstnärens historiska sinne i dess
älskvärdaste dager. Det är en stämning af den stundande helgens
frid, som våra dagars hufvudstadslif med dess mera rastlösa id torde
sakna. Naturen är sådan julen vill hafva den : frostig och klar,
snön täcker gatorna med sin vackra hvita matta och låter
fotstegen knarra så muntert. Från bagarboden doftar det så godt af gran
och äpplen och pinfärskt hvetebröd. Gammelmor med barnbarnet
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
