Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Malmstedts läraregåfvor prisas högt. I ett minnestal
öfver honom meddelar J. J. Hedrén, att man — hvad timme
på dagen man än besökte honom — fann honom såsom en
annan Plato, omgifven af en skara frågande ynglingar,
lärande i sin academia. Hvarken sparade han mödor eller
verksamhet. Ofta, sedan han lämnat frukosten eller
middagsmåltiden, stod han »upp med glada steg och munter uppsyn
och gick, liksom han skyndat till någon festlig glädje, ja,
äfven sömnens vederkvickelse försmådde han, för att tjäna
de vetgirige; sålunda helt glömmande sig själf, vakade han
för andras gagn och anförde aldrig göromålens mängd eller
trötthet såsom ursäkt. Malmstedts offentliga skriftställarverksamhet
— utom de redan omtalade disputationerna —
inskränkte sig till en svensk skrift »Tankar om kärlek och
vänskap» (1756) samt tre på 1780-talet utgifna
moralfilosofiska afhandlingar på latin. Men dessutom lära öfver två
hundra af honom författade latinska disputationer hafva
utgifvits under andras namn för att försvaras från den
akademiska katedern. Han nedskref ock en stor del
anteckningar öfver ungdomens undervisning och religiösa frågor,
som bevarades af arfvingar, till dess "Karlstads brand
förstörde större delen. Bland återstoden (som nu tillhör
sonsonen, läroverksadjunkten A. M. Malmstedt) finnas åtskilliga
sunda och tänkvärda småuppsatser och tankekorn, bl. a.
äfven kritiska anmärkningar mot Kant, till hvars filosofi
han var en bestämd motståndare, hvilket vållade stridigheter,
som enligt hvad han själf yttrat, »beröfvat honom några
vänners förtroende och aktning och dem tillfallet att
begagna sig af hans undervisning».
Om Kants skrifter yttrar han bl. a., att »de äro
svårare att med sammanhang uttyda än någon bok i bibeln,
och likna i mörkhet Böhmes, men innehålla mycket nyttigt».
— »Kant vill nog med sin mörka stil rifva ned gamla
villfarelser, men han rifver ner för mycket. Seder och
regering mista sina grunder och Gud förhandlas till ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
