Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Detta halft skämtsamma, halft indignerade angrepp på
den misslyckade poeten, hvilken var 1700-talets svenske
Bavius, under det Bjugg var dess Maevius, torde dock på
det hela varit något för starkt och för mycket taget »au
serieux», eftersom den hederlige malmöborgaren alls icke
gjorde anspråk på någon Apollos lager för de rimmade
prosaiska ekonomiedikter, om hvilka han själf skrifver
»Min läsare, jag beder att du intet uttyder illa min
enfaldiga och välmenande oekonomiska poesi, ty jag är ingen
studiosus, utan en H. K. Maj:ts och kronan Sverges pålagde
skatt- och inkvarteringsdragande, dock ringa förmögne
borgare och handelsman uti den på förbemälde sätt beskaffade
handelskroppen å stapelstaden Malmö.»
Uttrycken i poemet om fäsot, inkvartering, »skatt öfver
förmåga» m. fl. åsyfta utan tvifvel speciella Bagerska skrifter
(t. ex. den år 1773 utgifna »Beskrifning om de förträffeliga
kur- och hjälpmedel, hvilka de uti Europa nyligen af
Fäpesten angrepna Boskapskreaturen till hälsa hulpit»).
Säkerligen var Bager tillika bryggare, att döma af det
»öl», som flerestädes omtalas.
Bland de komiska dikterna märkes ock en rimfyllning
(bouts rimées), införd i »Hvad Nytt» i Okt. 1776, så lydande:
»På mänsklighetens fält där millioner - streta,
Hvar en vill någon ro och någon lycka - leta.
En bråkar uti gräl och grånar vid sin - bok;
Men den, som läser mest, är alltid största - tok.
En ann’ i dubbelt öl sitt största nöje - andas,
Och trifves aldrig väl, där vin och kort ej - blandas,
Då en sin lycka tror i P....s magra - prat;
Men korpar bruka ej, som förr, ge folket - mat.
En del ha all sin ro, att andras heder - hata
Och sprida rykten ut på både gränd och - gata.
En annan trotsar allt med några tunnor - gull
Och räknar sin förtjänst utaf ett kylsigt - hull.
En svärm sin glädje ta’ i supa och i - svärja
Och all sin lycka satt på udden af sin - värja;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
