- Project Runeberg -  Anna Maria Lenngren / Första utgåvan. 1887 /
103

(1887-1917) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Je me prends la liberté de vous envoyer à present mon Théconseille,
en peu j’aurai le plaisir de vous faire part de quelques poésies d’autre
goût.
J’ai l’honneur d’être toujours

                                                                                Monsieur
                                                                        Votre tres humble servante
                                                                                Anne Marie Malmstedt.

Upsale le 5 de Mai 1777.
        Excusez favorablement mes griffonages.»

                        »Rapsodi» (till obekant).

        (Skrifven omkring 1 Juni 1777 från Stockholm.)

»Impromtun, som var helt poetisk,
Befans ock vara rätt profetisk,
Ty allt på resan lyckligt gick,
Om ej, att jag drack öl[1] af våda
Och sedan ingen blund i mina Ögon fick,
Ehuru tysthet strax och lugnet se’n fick råda,
Gud vet hvad orsak därtill var:

Jag annars att förtälja har,
Det jag i början smärta kände,
För det de vackra två ej följde oss en stund;
Jag svor på blåst af hjärtans grund,
Isynnerhet vid Flötesund,
Men ändtlig vardt jag nöjd, att det nu såled’s hände;
Liksom ett däggebarn, när ödet så beskär
Att det sin moder snart skall mista,
Ju förr det afvant blir, dess mindre sakna’n är.

Jag tackar annars för det sista,
Som ock det första kallas kan;
Den ro jag hos Selina fann
Mig gjorde fyra dagar korta;
Det är, så länge jag var borta.



[1] »Att upplysa ett så mörkt ställe i detta viktiga poem tjänar till
underrättelse, att då vi i Alsike begärde svagdricka, gafs oss i stället öl
maskeradt i ett stop, hvaraf jag drack ansenligt, icke utan missnöje vid
sanningens uppdagande, ty öl och jagäro ej goda vänner. Var dock icke
nu så elak och tro, att det var ölet, som betog sömnen».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warlenng/1887/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free