Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fru Lenngrens skriftställeri 1789-1792. Öfvergångstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Man kan snart förtala sig (1788: N:o 3).
Fru Lisa, efter äkta lagen,
Höll på en kärlekspant att skaffa fram i dagen,
Som gjorde hennes man för första gång till far.
Men, under smärtan hon så liten sansning har,
Att hon skrek till, utaf sin nöd betagen:
»Nej, långt ifrån så svår min första barnsäng var!»
*
Hvad är lättare än fjäder?
Dammet, som med vädret far.
Hvad är lättare än väder?
Kvinnohjärtat, blir mitt svar.
*
Jag ofta undrat att så fort
Mitt bästa vin har tagit ända;
Klas, min betjänt, jag därom sport,
Han alltid lika klok mig gjort;
Nu vet jag dock hvi så plär hända:
Klas älskar gärna ta ett glas,
Min hustru åter älskar Klas.
*
Jag vill er Lisbes målning gifva
Bort med de ljusa färgers bruk,
Lömsk, gulblek, hätsk och afundsjuk,
Se där, nu står hon på min duk,
Så lik som hon i hast kan blifva.
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>