Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Fru Lenngrens skriftställeri 1789-1792. Öfvergångstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
||:|| Åldren snart förjagar
Nöjets glada dagar, ||:||
Ingen dess dyrbara lagar
||:|| Utan ånger öfverträdt. ||:||
Hvi skall ditt lättrörda hjärta
||:|| Tåras af oro och smärta, ||:||
Naturen gaf känslor att ömma,
Men ej att till plågor dig dömma,
||:|| Blif lycklig — det är din rätt. ||:||
—
Kom, låt oss etc. (1790.)
Kom, låt oss lifvets vällust smaka,
Den stund oss ödet än beskär,
Låt oss ej någon ro försaka,
Som ej för hjärtat brottslig är.
Snart, ack hur snart, är allt förvandladt,
Vi lefva blott ett ögonblick.
Hur illa då emot oss handladt,
Om uti omsorg det förgick!
I dag dig denna ros förnöjer,
Hvars skörd du ännu spara vill;
Men skynda dig, ty om du dröjer,
Är hon i morgon mer ej till.
De nöjen, som på lifvets bana
Oss himlen aldrig än förment,
De äro blomster, låt dig mana,
Att icke skörda dem för sent.
Min vän! Må de, som visdom lära
Igenom stränga dygders pris,
För nöjet aldrig dig förfära,
Var lycklig du, så är du vis.
Må du af läxor ej förföras
Att kväfva glädjen i din själ;
Låt ej ditt muntra lynne störas
Af trumpna gubbars torra gräl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
