Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fru Lenngrens skriftställarskap 1793-1800. Glansperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 OKÄNDA SMÅDIKTER, 1792
Med ryktet, annars aldrig tyst, Man då så slugt skall
gå till väga, Att denna käring ej kan säga Hur många
gånger du mig kysst.
Denna dikt, som fru Lenngren själf antecknat såsom
imitation, utan att uppgifva källan, återfinnes hos
Baggesen under titeln Kyssens Til Seline.
Nästa dikt (N:o 82) angifver däremot uttryckligen
sitt original.
(Efter Baggesen.)
Hvar enda liten skald plär likna sin Corinna Vid
solen - när det hälst med rimmet passar sig Jag kan
ej kväda så om dig, o min Dorinna, Du liknar solen ej,
men solen liknar dig.
Däremot sakna vi kännedom om originalet till den i
n:o 167 intagna
Dialog.
A. Så har den skurken rest den aldrasista färden. -
B. Säg intet ondt om den, som vandrat ut ur
verlden, Hvad nytta kan du ha däraf?
Om han gjort någon synd, bör den nu bli förtegen. En
fördel framför oss dock ödet honom gaf.
A. Hvad då?
B. Jo, ingen hund skall nosa på hans graf.
A. Och vet du det precis? Är du förryckt rent af?
B. Tror du väl någon hund lär klättra uppför
stegen?
I n:o 150 finna vi, att fru Lenngren för första
gången efterbildat den med henne i flere fall rätt
mycket beslägtade Wessel i det hon öfversätter -
icke alldeles lyckligt - hans ganska cyniska poem:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
