Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Fru Lenngrens skriftställarskap 1793-1800. Glansperioden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLOTTET OCH KOJAN, GYLLENBORGS HYLLNING
259
förändras, men vissa mänskliga egendomligheter
förblifva sig lika och bland dem äro nog också fjäsket
och nedlåtenheten. Motsatsen mellan hög och låg har
vunnit en mera rent idyllisk behandling i. den fagra,
älskliga dikten Slottet och kojan, där det icke just
ovanliga sanningsordet, att den höga ställningen
icke medför lycka, erhållit en särdeles poetisk
tolkning. Samma ädla förnöjsamhet med det ringa,
som klingat fram ur dikter sådana som »Källan»,
»Lycklig den», »Förnöjsamheten», »Lycksaligheten»,
»Den förnöjde epikurén» finner här sitt kanske
skönaste uttryck, slutande i strofen:
Då lyfte sig mitt öga Till den, som delat så: Palatsen
åt de höga Och’glädjen åt de små! *)
# *
#
Med så ädla toner afslöt skaldinnan det skede af
sin diktning, som rymmer hennes bästa satirer och
hennes fagraste idyller. Och om än hennes dikter
offentliggjorts anonymt, om också aldrig hon skrifvit
under sina poem något namn, sedan hon tecknade
sig A. M. Malmstedt, så var dock namnet Anna Maria
Lenngren, tack vare det mång-fotade ryktet, kändt
för en hvar, som älskade svensk diktning.
Gyllenborgs sång till den sig döljande »näktergalen»
följdes af andra hyllningar. I Adlersparres »Läsning i
blandade ämnen» intogs år 1799 en dikt till »Sveriges
Sappho» visserligen anonymt meddelad, men författad
af J. G. Oxenstierna. Det heter häri:
»Filosofen i sin hydda Läser dig med välbehag. Nöjets
barn, med rosor prydda, Sjunga dig i glada lag.
* Det är i viss mån samma grundtanke som ligger bakom
Lafon-taines »Le savetier et le financier» (Fables
VIII: 2) och Hagedorns »Johann der Seifensieder»,
för att nu icke tala om äldre bearbetningar af
ämnet »rikedom gör icke lycklig» såsom den tyske
fabeldiktaren Burkard-Waldis och Hans Sachs.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
