Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Fru Lenngrens eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LÉNSTRÖM, CRUSENSTOLPE M. FL.
321
utan kanske lika mycket i domen öfver förgångna
tiders. Ja, understundom kan äfven tystnaden vara
vältalig. Så omtalar Molbech i sin 1812 utgifna,
af fosforisterne inspirerade »Udsigt över Sverrigs
litteratur» i »Breve fra Sver-rig» icke alls
fru Lenngren. Nu är det visserligen sannt, att
hennes skaldeförsök icke då voro samlade, men hon
var dock alltför känd, att hon bort förbigås. Än
egendomligare är, att Palmblads Biogr. Lexikon,
som offrat vidlyftiga skildringar åt personer af
vida ringare betydelse, blott egnar fru Lenngren två
sidor, mest nakna fakta samt några citat från Franzén,
Rosenstein och Hammarsköld (1842).
Under de senare decennierna finner man mer eller
mindre beaktansvärda yttranden öfver fru L. fällda
af bl. a. Per Wieselgren, Lénström, Crusenstolpe,
Dietrichson, A. Flodman och Ljunggren.
Wieselgren omtalar henne endast i korthet, Lénström
erkänner hennes träffande pänseldrag och framhåller
att hennes karrikatyrer blifvit oförgängliga typer,
men anser, att färgerna äro tämligen tjockt pålagda,
och »naturtroheten sann ända till vidrighet»,
hvilket - menar L. – »bevisar föga för kvinnans
finkänslighet och smak. Dock», tillägger han, »med
den komiska satiren får man ej vara så nogräknad»
och dessutom »angår det ej läsaren om en kvinna är
förf. eller icke». »Fru Lenngren är och förblifver
i sina lyckligaste slag en klassisk författarinna.»
Crusenstolpe har två gånger, 1858 och 1864, skrifvit
korta uppsatser öfver fru L. och i en af dessa -
i Miniatyr almanack 1858 - yttrar han:
»Svenska litteraturen äger ej, näst Bellmans, något
namn mera populärt än fru Lenngrens. I det storartade,
djupsinniga var hon ingalunda en friherrinna Stael
- tvärtom, då Neckers dotter hälst och med största
framgång rörde sig på politikens område och dväljdes
bland statsmän, uttalade fru L. i »Några ord till
min kära dotter» sin åsikt: »att
folk och land
med Guds hjälp styras oss
förutan». Anna Maria Lenngren.
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
