Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden - Herrnhutismen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sverige 1735. Bland den tidigare herrnhutismens
främste representanter voro docenten i Uppsala Arvid
Gradin och den utmärkte stockholmspredikanten Thore
Odhelius.
Av nyare svenske kyrkohistoriker (N. Jacobsson,
H. Holmquist) kännetecknas den tidigare herrnhutismen
såsom en sund reaktion emot den urartade pietismens
och mysticismens »lagiskhet» eller svärmeri,
som återförde skaror av separa-tister till svenska
kyrkan och gav en fast sammanhållning åt de troende,
de där förenades till ett innerligt samliv. Den
sågs också till en början med glädje av ortodoxiens
målsmän, ehuru senare förhållandet blev ett annat;
med pietismens främste män (såsom Tolstadius)
inträdde en skarp söndring, vilket, såsom Jacobsson
anmärkt, berodde icke blott på att herrnhutismen
betonade försoningen och rättfärdiggörelsen genom
tron allena lika ivrigt som pietismen helgelsen och
reningen från synden utan ock därpå att herrnhutismens
känslosamhet alltmera urartade och »de ljuva känslorna
av frälsarens kärlek och Lammets försoningsblod
blevo de viktigaste kännemärkena på att man var
en benådad syndare». Det var under i74O-talet som
dessa ensidigheter och överdrifter togo överhand
i den tyska herrnhutismen, rörelsen snedvreds och
en osund mellanperiod i dess utveckling vidtog,
som betecknats såsom »sållningstiden»; man dyrkade
»sidohålet i Jesu kropp», berusade sig i »den
söte Jesus’ blod», odlade känslolivet ensidigt på
viljelivets bekostnad. Omkring 1745 indrogs den
svenska herrnhutismen i denna urartade riktning
och till dess målsmän hörde magister Peter Werving,
den bekante stockholmsprästen A. C. Rutström, som
gav församlingen »Zions nya sånger», samt Magnus
Malmstedt.1
1 Jmfr Nils Jacobsson: Den svenska
herrnhutismens uppkomst (1908) och Hj. Holmquist:
Herrnhutare, i Nordisk familjebok.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
