Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden - Författarskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Bland återstoden (som tillhörde sonsonen, framlidne
läroverksadjunkten A. M. Malmstedt men vilkas
nuvarande förvaringsort är mig obekant) finnas
åtskilliga sunda och tänkvärda småuppsatser och
tankekorn, liksom även kritiska anmärkningar mot
Kant. Till dennes filosofi var han nämligen en bestämd
motståndare, vilket vållade stridigheter, som enligt
vad han själv yttrat, »berövat honom några vänners
förtroende och aktning och dem tillfället att begagna
sig av hans undervisning». Om Kants skrifter yttrar
han bl. a., att »de äro svårare att med sammanhang
uttyda än någon bok i bibeln, och likna i mörkhet
Böhmes, men innehålla mycket nyttigt». - »Kant vill
nog med sin naörka stil riva ned gamla villfarelser,
men han river ner för mycket. Seder och regering mista
sina grunder och Gud förvandlas till ett allvetande
förnuft, som skall begripas utan subjekt.» - »Kant
har i välmening för en hög och stoisk dygd blivit
bortförd från den enfaldigheten, att Gud nådigt och
visligt styrer oss små blinda och förvirrade barn.»
Herrnhutismen, särskilt under det utvecklingsskede
Malmstedt tillhörde, odlade som bekant ensidigt
känslolivet på viljelivets bekostnad. I anslutning
härtill uppfattade Malmstedt människans praktiska
verksamhet i det han förnekade den fria viljan: »Jag
är ett moraliskt urverk» - skrev han - »som skulle
platt stanna, om ej min verkmästare styrde var
rörelse med uppgivna och använda
motiver.––––––Min
sats, att Gud styr både onda och goda gärningar till
sitt stora ändamål och därvid rättar sig ej efter
vår fria vilja utan efter sin fria nåd, kan omöjligen
försvara ogudaktighet eller orättfärdighet. Man kan
ju ej tro, att vår fria vilja skulle
bättre förekomma orättvisan än Guds rättvisa
godhet.–––––-
Hade vår vilja den frihet, som ofta oss tillägges,
så vore orätt att bedja om Guds styrelse.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
