- Project Runeberg -  Anna Maria Lenngren / Andra utgåvan. 1917 /
31

(1887-1917) [MARC] Author: Karl Warburg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Föräldrahemmet och ungdomstiden - Umgänge

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

31

liten oration på modersmålet »om några allmänna
påminnelser för ynglingarne». Man får hoppas att
dessa tal härrörde från fadern, eljest vore det
sorgligt lillgammalt.

Det var nu sönerna, men dottern? Den tiden var det
föga vanligt, att unga flickor fingo åtnjuta högre
undervisning, än mindre någon lärd bildning. Emot
de många, som bestredo kvinnokönets förmåga för
lärda idrotter, hade - ett årtionde före Anna
Marias födelse - den gamle Uppsala-polyhistorn
Peter Ekerman i en avhandling »om kvinnokönet borde
avstängas från litteraturens odlande?» hållit en
medelväg mellan kvinnoförgudarne och kvinnosmädarne,
hävdat kvinnokönets rätt till vetande och uppräknat
en hel rad lärda och vittra damer. Under Anna
Maria Malmstedts barnaår hade man för övrigt just
i Uppsalatrakten, i fru Nordenflycht, ett levande
exempel på att kvinnokönet väl kunde försvara sin
plats på det lärda och vittra fältet.

Magnus Malmstedt hyllade tydligen sin förman,
Peter Ekermanns åskådning. Hans dotter fick deltaga
i sina bröders undervisning och de råd, hon sedan
gav sin Betti, att icke öda bort tiden med läsning,
voro åtminstone ej fäderneärvda. Hon var student
till gagnet, om än ej till namnet. Fadern införde
henne bl. a. i romarspråket och i Roms litteratur,
samt gav henne i det hela en bildning, som mången
student kunde avundats henne.

Fram på I77o-talet, möjligen 1774, då han började
taga inackorderingar, flyttade familjen, som ovan
är omtalat, till byggnaden i Gropgränd, och när
fadern 1778 blivit gårdens ägare, gjordes skolsal
av snickareverkstaden.

Här bodde alltså Malmstedt ett par årtionden framåt
med barn och fränder.

Inom familjen märkes särskildt husfaderns moder,
den energiska, uppoffrande kvinnan, från vilken
släktens ovanliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/warlenng/1917/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free