Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Anna Maria Malmstedts författarskap 1772-1779 - »Lucile»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
Originalet till »Lucile» var en enaktskomedi på vers
av Marmontel med inlagda arior av Grétry.
Marmontel, född 1723 - en vän av Creutz - ansågs
vid denna tid såsom en av franska litteraturens
stödjepelare och åtnjöt en popularitet, som
t. o. m. närmade sig Voltaires. Han hade författat en
statsroman »Bélisaire» (översatt 1768 av Liliestråle),
vars femtonde kapitel, som innehöll ett försvar
för toleransen, å ena sidan väckte förtjusning
hos tidens »frie andar», t. ex. kronprins Gustav,
å den andra harm och förbittring hos teologerna vid
Sorbonne. Utomordentligt spridda voro hans contes
moraux. De översattes till snart sagt alla språk och
trycktes t. o. m. här i Sverige på originalspråket.
Marmontel ägnade sig även åt dramatik; hans tragedier
äro medelmåttiga; hans operatexter tillhöra genrens
mera vällyckade alster. Mamsell Malmstedt omflyttade
ej mindre än tre av dem till vårt språk: Lucile,
Zemire och Azor och Silvain.
Lucile hettes vara översatt på hertig Karls
önskan. Faktiskt var det teaterdirektören
G. J. Ehrensvärd, som bestämt det. Han skriver själv
därom i sina dagboksanteckningar för 19 juni:
’ ’Onsdag var cour och diné public; jag lät om aftonen
ge för första gången ett nytt sorts svenskt spectacle,
en opera comique, översatt ifrån fransyskan av en M:
lie Malmstedt, en teologie adjunkts dotter ifrån
Uppsala. Piecen är ’ ’Lucile*’ av Marmontel och
musiken av den berömde Grétry; jag tyckte, att de
stora operor om sommaren varken löna mödan att giva
eller äro nöjsamma; man bör ha korta spectacler, som
ej ta bort mycket av den lyckliga sommartiden. Sådana
äro opera comiques; försöket lyckades; aldrig har
någon piece blivit så emottagen; det tyckes som man
hellre ser människors äventyr än Gudars."
Styckets fabel är högst obetydlig. Det är det vanliga
bortbytingsmotivet, som här framträder i en idyllisk
om-klädnad; det upptäckes att en ung brud, Lucile,
icke är sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
