Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Övergångstiden 1780-1792
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
93
Men av ännu större betydelse för senare tiders
epigramdikt i mening av satiriskt pointerad smådikt
var dock det romerska epigrammet. Catullus och hans
krets hade efterbildat det grekiska epigrammet, men
den som gav en ny och för eftervärlden epokgörande
insats var Martialis, hos vilken, för att begagna
Leos ord, »epigrammets åder slog», och som inblåste
konstnärligt liv i en produktion som var avmattad;
han gjorde epigrammet framför allt polemiskt satiriskt
och skildrade däri sin samtid och dess människor. Det
var ock egentligen Martialis som åt diktarten gav
»den epigrammatiska udden», det är från honom som
dess pointerade stil härrör.
Efter antikens mönster odlades epigramdikten inom de
moderna folkens litteratur.
I Frankrike var epigrammet en omtyckt diktart
alltifrån Clément Marot; dessutom utövades
epigramdiktning på latin flitigt av sinnrika,
finbildade jesuiter. Epigrammets betydelse hade
dock redan avtagit, då 1669 Vavasseur utvecklade
dess teori i sitt vidlyftiga arbete De epigrammate
liber.1 Senare, under i/oo-talet anslog det franska
epigrammet en ny mera ledigt konverserande stil och
Pannard, en av dess mästare, gav följande recept,
hur ett epigram borde vara:
L’épigramme fine et piquante réveille Pesprit et
le cceur; mais quand elle est trop mordante, les
rieurs sont contre Tauteur. Il faut donc qu’il nous
divertisse par quelque sel sans åcreté, je lui veux
un peu de malice, mais jamais de malignité.
I England utgav John Owen 1606 talrika latinska
epigram i Martialis’ smak, likväl med starkt
moraliserande tillsats. Själv
1 »Partes sunt praecipuae duae: expositio et clausula,
tres autem numero virtutes: brevitas, venustas,
acumen.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
