Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - Gustav III:s död - Kellgrens sjukdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
IV.
Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792.
Året 1792 hade sett tredje Gustav falla offer för de
sammansvurnes politiska och personliga agg. Med hans död
inträdde i viss mån ett nytt skede i vår litteratur, liksom i
vår historia. Trenne av de märkligaste skepnaderna i den
gustavianska tidens vitterhet följa med kort mellantid konungen
i graven: Lidner, Kellgren, Bellman. Thorild lämnar landet.
De nya maktägande suspendera Svenska akademien; hennes
ledamöter skingras; flere gustavianer förvisas från
huvudstaden på ett mer eller mindre omildt sätt. En ny tid är inne:
en övergångstid.
Även för det Lenngrenska hemmet hade åren närmast
efter Gustavs död medfört viktiga tilldragelser.
Den förnämsta och sorgligaste var Kellgrens sjukdom
och död.
Redan på julen 1791 skriver Kellgren till sin hjärtevän
P. G. Rudbeck: »Jag har halt på att dö och har ännu föga
hopp att nånsin komma mig före. Jag har lämnat Posten
och alla affärer ifrån mig.» Senare gjorde väl sommarresan
1792 honom bättre och hans verksamhet återupptogs på
hösten. Men det följande året var hälsan åter vacklande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
