Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Anna Maria Lenngrens skriftställarskap efter 1792 - »Gengångaren»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
Stycket, som tonsattes med bedrövlig melodi i
Åhlströms »Skaldestycken satta i musik», blev mycket
populärt, men egendomligt nog lär det på vissa håll
tagits på allvar och rent av sjungits som folkvisa.
På grund av sina rättframt vågade uttryck har denna
skämtdikt i allmänhet utelämnats ur äldre upplagor
av Skaldeförsöken. I sin helhet är den en dråplig,
låt vara starkt chargerad litteraturparodi, och den
komiska verkan, som åstadkommes just i den ömtåliga
sjunde strofen, får ursäkta om fru Lenngren här -
för att tala med Atterbom - »sträckt poesiens friheter
något för långt över den kvinnliga gränsen».
Rätt lustigt är det att iakttaga det bristande
förstående, som denna skämtdikt mötte hos en man av
en äldre skola, vilken själv författat en ballad i
tidens smak, Erik Brander-Skjöldebrand, som särskilt
var avog mot Kellgren, vars hand han spårade i dess
offentliggörande.
I sitt presidietal i Vitterhets-, Historie- och
Antikvitetsakademien 1798 »om de så kallade ballader»
förklarade han att han ogärna uppehölle sig vid detta
»stycke, som möjligen någon god, kvick och beskedlig
vitterhetsidkare kunnat på given uppmuntran såsom
ett försök uppsätta», men han ansåge, att den som
kunde uppmuntra en sådan vitterhet i publique dagblad
»gjorde allt vad han kunde för att draga nationen till
det osmakligaste espieglerie och begabberi av allt och
röjde mera av en skolpojkes kitslighet än av hjärta,
känsla och en rättställd smak».1
Ett annat skämt med den hemska gastpoesien är
Gengångaren, »ballad på visst sätt», som låter en
föregivet drunknad sjögast uppenbara sig för den
älskade, vilken
tyckte som en dunst av svavel vad som var en dunst
av beck.
1 Jmfr J. V. Johansson: Den förromantiska
balladen i] Meddelanden från Göteborgs Högskolas
litteraturhistoriska seminarium (1912).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
