Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Fru Lenngrens personlighet och hem. Hennes eftermäle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dölja hovkostymen och bakom den frygiska herdemössan
tittade den pudrade peruken fram. »I Alcides och Chloe» hade
mamsell Malmstedt odlat denna smak. Men av denna
art voro ej fru Lenngrens idyller, i vilka »det icke fanns
ett får». Hennes herdedikt är ej »så menlös att den bräker».
Hon väljer till besjungande i sin idylldikt barndomens paradis
– oskulden, bekymmerslösheten under barnaåren – eller
hon älskar att flytta sin sångmö bort till livets tysta,
obemärkta vrår och besjunga lyckan i dalen i motsats till stormen
på höjderna, eller hon prisar den ädla ålderdomens ljuva frid
efter ett liv av verksamhet och heder.
Hennes idyller äro alltså, även de, realistiska, i motsats
ej blott till den äldre pastoralen à la Creutz utan ock till
Bellmans rokokoförskönande av kroglivsidyllen.
Fru Lenngrens poetiska stil uppfyller i hög grad det
Lessingska kravet att skildra figurerna, icke genom vidlyftiga
beskrivningar utan antydningsvis genom deras handlingar. I
få träffande ord mäktar hon ge en situation, en personlighet
och det så kraftigt och klart, att skepnaderna framträda
för vår inre blick med samma tydlighet, som om vi såge en
Hogarthsk satirtavla eller en hemlivsbild av Greuze eller
Chardin. När hon någon gång tillåter sig en detaljmålning,
är den alltid levande, aldrig tröttande, så exempelvis Cornelius
Tratts porträtt i »Min salig man», den bråda ivern i
»Grevinnans besök» eller den lugna glädjen i »Den glada festen».
Hennes poetiska stil äger vidare den förträffliga
egenskapen att verka med små medel. En halvt komiskt verkande
knapphet i uttryckssättet är sålunda en av hennes mest
använda effekter och är en bidragande orsak till att hennes
vers – som Franzén sagt – »står som ett ordspråk
kvar». Denna hennes förkärlek för det korta, koncisa
uttrycket föranleder henne också till att anlita ett dramatiskt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
