Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Släkt och anor. - Föräldrar. - Barndomshem. - Skola och Lyceum. - Dikter från Lyceitiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
[bild] CARL SNOILSKY VID l0 ÅRS ÅLDER.
Efter en teckning af modren.
Carl Snoilsky som barn, det porträtt, hvilket han
en gång förärade Christian Winthers maka och som,
sent omsider, mot slutet af hans lif åter blef
hans egendom. Den sköne gossen med de drömmande,
djupa ögonen – ett fädernearf – och de rika lockarna
var moderns afgud. Behandlade fadern honom strängt och
kärft, så var modern till gengäld i sällsynt grad eftergifven.
Hvem är hon med stämman den veka,
Som ville, men nänns inte neka,
Som ville, men kan ej bli sträng?
Snoilskys barndomshem var beläget i Klara, där nu
Centraltryckeriet ligger. Huset var omgifvet af
en stor trädgård, och i den diktsamling, som 1881
trycktes å »den gamla tomten», sjunger skalden:
Just här, där svettig snällpress viger
Åt minnet somt, åt glömskan somt,
Här, där den röda muren stiger,
Jag lekt som barn på denna tomt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
