Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Släkt och anor. - Föräldrar. - Barndomshem. - Skola och Lyceum. - Dikter från Lyceitiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glad åt lekar som någon annan af oss. Förmodligen
voro sextonåringens tankar vid de tillfällena på
flykt långt borta från skolrummet och dess läxor.
Snoilskys väsende var redan då, som under hela
hans lif, i allmänhet stillsamt, fåordigt och
tillbakadraget; och det var endast vid särskilda
tillfällen, då samtalet rörde sig om något som
särskildt intresserade eller eggade honom, som
den gömda elden i hans lynne bröt fram, och han kunde
då blifva lidelsefull, ifrig och vältalig. Men med
detta tillbakadragna väsende kunde förena sig en
enkel vänlighet i sättet, som verkade obeskrifligt
fängslande.»
Så skildras Carl Snoilsky som gosse. Så förblef
han hela sitt lif. Den medfödda förnämheten och
tillbakadragenheten i hans skaplynne var icke uttryck
för någon inre kyla, den var ofta endast en lava,
under hvilken det glödde. Och denna glöd gaf sig under
ungdomsåren luft i dikter, som förtjuste kamraterna
i den litterära skolklubben: Fratres Amicitiæ Veræ,
för hvilken Snoilsky, ännu sedan decennier förflutit,
bevarade sin ungdomstids sympati.
CARL SNOILSKY SOM LYCEIST.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
