Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Släkt och anor. - Föräldrar. - Barndomshem. - Skola och Lyceum. - Dikter från Lyceitiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
klo». Man märker helt igenom intryck från skilda håll
af inhemsk och utländsk diktning utan något egentligt
personligt tillägnande.
Åtskilliga af dikterna tillhöra det slags poesi, som
brukade vara i kurs i de vittra skolgosseföreningarna,
och som trampade i Tegnéridernas, i Beskows, i
den götiska storvulenhetens och i Herman Bjurstens
fotspår. Så exempelvis dikten »Häfdernas röst», där
Svea manas att vakna ur den långa blundern. »Fridens
toga» klär henne icke.
Men stålblå hjälm på ljusa lockar bunden
Och järnfast brynja just din prydnad är.
Eller »Riddarens afsked», där den tappre vägrar att
stanna i borgen hos maka och barn; Svea – »den eviga
tärnan» – har hans löfte. I »Kämpen och skattgräfvaren»
vimlar det af götiska uttryck: »det trogna
Tirfing», »Heimdalls horn», »leken på Idavallen»,
»Einheirars rop», »Nordens fylgia». Till samma grupp
höra ock dikter som sonetterna om Marstrand och om
Stenbocksmonumentet samt hyllningen till konungen
på hans kröningsdag. Af ett sjudande rysshat, sådant
som ägde kurs i de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
