Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Upsalatiden 1860-64. - Senare »Smådikter». - Namnlösa Sällskapet. - »Isblomman». - 1862 års studentmöte. - »Orchidéer». - Besök i Danmark 1863. - Snoilsky och Christian Winthers familj. - Bidrag till »Nio Signaturers» samling och andra dikter. - Utresan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som begicks mot det förtryckta folket. I våra dagar,
då det ej anses »klokt» eller »rätt» att öppet och
oförbehållsamt uttala sin medkänsla för det förtryck,
som drabbar ett folk, hvilket fordom delat öde
och lott med Sverige, och till ej ringa del är ett
frändefolk, låter det nästan som en saga, att för
föga mer än en mansålder sedan i själfva riksdagen en
af borgarståndets ledande män (A. W. Björck) väckte
förslag om att Sverige skulle uttala sin mening om
Polen till de makter, som garanterat Wienertraktaten,
och påyrka deras ingripande till förmån för ett
fritt Polen.
Denna polska rörelse stod i något samband med
den harm, som framkallats af Rysslands firande
af Pultavaminnet, (ryssarne hade afskaffat alla
minnesfester utom Pultavafesten), hvilket åter ledde
till de svenska Pultavafesterna, till uppsättandet
af Karl XILs staty o. s. v. För sista gången spelade
väl ock en tanke på Finlands återeröfring en roll i
svenskpolitiska stämningar.
Denna Sveriges medkänsla för polackernas frihetsstrid
fann i den unge Carl Snoilsky – ädlingen med
det slaviska namnet och det svenska hjärtat – sin
främste skaldetolk. Den politiska lyriken i utlandet
hade äfven sysslat med den polska frihetskampen och
inom 1840-talets tyska diktning finnas skaldestycken
besläktade med Snoilskys polska poem, såsom Herweghs
»Für Polen» och »Polen an Europa» samt ännu närmare
Moritz Hartmanns dikter (»Das Polenlied», »Ein
Vater», »Die drei», »Einer schönen Polin» och »An
C...a»). Men man behöfver icke antaga någon direkt
påverkan från dessa skalder;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
