Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Vistelsen i Italien 1864-65. - Italienska bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
frihetskänsla, som redan utmärkte hans tidigare
dikter. Men därtill kommer här en sann humor och en
förmåga att objektivera, som vi förut hos den afgjorde
lyrikern knappt väntat oss. – – – Därför är det också
sanning i dessa dikter, därför lefver hvarje läsare
med i det solvarma, brokiga lif, som gifver innehåll
åt skaldens sång.»
Och i Norska Aftonbladet ägnade en fin penna,
Fr. Bætzmanns, samlingen en kritik, med särskildt
framhållande af Snoilskys bidrag:
»Svend Trøst er ogsaa denne Gang med, og med al
Anerkjendelse af de vakre Bidrag, flere af de øvrige
Forfattere har leveret, falder det dog let i Øinene,
at hans Digte er Samlingens egentlige Smykker.– – –
Svend Trøst udmærker sig imidlertid ikke alene ved en friskt og
fint udviklet Skjønhedsans, der vrager det Skjæve
eller Tomme, hvor det byder sig frem, han ejer ogsaa
den lykkelige kunstneriske Evne at kunne lade de
Billeder der danne sig i hans Fantasi træde frem i
klare, gennemsigtige Former. Alt hvad han synger om
faar et ejendommeligt friskt Liv, der gjennemildnes
af Ungdom og Sundhed.– – – Saadan usynlig
Fløjteklang strømmer ogsaa gjennem Svend Trøsts
Vers; de raskt bankende Rhytmer fly ve afsted med
ubeskrivelig melodiøs Ynde; der er som om de bæres af
Musik, og under Læsningen fristes man hvert Øjeblik
til at bryde ud i Sang. Intet Under derfor, om man
med Glæde følger Digterens Indbydelse:
Sitt ner och plocka bland mina rosor
Och rör med läpparna vid mitt vin.
Roserne ere friske og duftende, Vinen er ædel. Gjennem
den ungdommelige Jubel og Skalkagtighed lyner alt som tiest
et Glimt af et alvorligt og mandigt Hjertelag, der er aabent
for Tidens store Intresser.»
Då Manderström i mars 1866 sände sin frände ett par
berömmande tidningskritiker, tillade han:
»Det är hvad engelsmännen kalla sweet poison, som jag
skänker dig, men, macte bona virtute puer! så skall
du nog finna, att tadel och obilligt bedömande icke
skola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
