Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I Spanien och Frankrike 1865-66. - Hemkomst. - Diktsamlingen af 1869
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Närmast började han syssla med att gifva de spanska
intrycken form. Betydelsen af den spanska resan
kan icke alls jämföras med den som hans italienska
färd ägt. Han hade, säger han i en sonett, dragit in
i Spanien på upptäcktsfärd som en ung äfventyrare,
hvilken hörsammar ropet »till nya världar». Så tränger
han in i sångens gamla land:
Kanske att all min vinst blir lika noll;
Kanske ett fynd af spanska silfver stänger
Frimodig stämplar jag med svensk kontroll.
De spanska dikterna utgöras, utom af den humoristiska
skildringen från medelhafsfärden, »Mellan tvänne
världsdelar», af dikten om Alhambra samt af aderton
spanska sonetter.
Mest betydande är Alhambradikten, men den är tillika
en vemodsfull bekännelse från skalden, att hans
ingifvelse icke längre strömmar så rikt som under
den italienska resan[1].
Dikten börjar med ett svärmiskt drömmeri hän
till Boabdils, den biltoge mohrens tidehvarf. Den
stämning af förfluten storhet, som griper enhvar,
hvilken vandrat i detta undersköna palats, där en
svunnen kultur ännu efter sekler tyckes frambära sin
klagan öfver att vara störtad, är här gifven med hela
tjusningen af månskenssilfver öfver en skön grafplats.
Och så följer skaldens personliga suck: klagan att ej
längre mäkta som han ville beherrska fantasiens värld,
att sakna en flödande inspiration:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
