Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Noli me tangeretiden 1869-79. - Ämbetsverksamhet. - Samlarintressen. - Sonetter och spridda dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Klemming synes ha i ett bref anspelat på att denna
affär kunde lända Snoilsky till men för en kandidatur
i Svenska Akademien. Härpå svarade Snoilsky:
Hvad A[cademia] S[uecana] beträffar, C’a m’est
égal, sa’ fru Dimander om sitt porträtt. Jag vill
icke skänka efter ett jota af min Goethe. Förresten
skall nästa nummer af Nu innehålla en nekrolog öfver
Bergstedt af därtill väl egnad hand. Hvad värre är,
är att jag igår fick min hyra ytterligare höjd, och
det är något som icke Snillets och Smakens kylande
plåster förmå hela.
Svaret på Bergstedts anfall, hvilket fanns infördt
på nyåret i Nu, är visserligen undertecknadt af
»Utgifvaren», men tyder på någon litteraturhistoriskt
förfaren person. Gentemot citatet från Malmström,
erinrar genmälaren om, att denne i själfva verket
uti sitt slutomdöme tillerkänner poemet »ett högt
poetiskt värde», att han hade öga för diktens innersta
betydelse, sådan denna ligger innesluten i kontrasten
mellan en slocknande sinnlig skönhetskult och den
asketism som utmärkte den högre och renare läran
i dess gryningstid mot den gamla, att han kallar
denna grundtanke poetisk och finner utförandet
makalöst. Vidare anföres Atterboms berömmande ord om
denna dikt, likaså Hettners.
»Goethe-hatet» – heter det vidare – »är visserligen
gammalt och C. F. Bergstedt har i Tidskrift för
litteratur 1851 i detta fall åtskilligt att förmäla;
men vi hemställa, om ej den puerila myndigheten och
hetsigheten mot den, som vågar öfversatta hvad en af
poesiens heroer skapat, nu kunnat vara borta.»
År 1876 kallades Snoilsky att intaga en plats i
Svenska Akademien. Hans namn hade nämnts året
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
