Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. La seconda primavera: 1879-1881. - Utresa. - Vistelse i Sydfrankrike, Afrika, Florenz. - Nya dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Grönska, sammetslen och tuktad,
Fullt normal och fullt korrekt,
Stilla plantsömn hela parken
Ett livré i grönt beskär;
Mörk som lidelsen, en blodbok
Sina egna färger bär.
– –
Och den fria sångens fågel,
Undan bur och snaror frälst,
Älskar trädet framför andra,
Sjunger i dess krona hälst.
I den i samma samling förekommande dikten om »Caroline Mathilde»
heter det:
De som nyss blott egde smickertoner
Voro genast bödlar och spioner
– – –
Gammal afund, yr af segergamman,
Hyckleri och dumhet, allesamman
Togo hämnd för obemärkta dar.
Så ock följande rader i den likaledes först i
tredje samlingen offentliggjorda »Kärleksgrottan
vid Biarritz»:
Lyckans barn förlåter världen allt,
Falhet, lumpenhet i hvar gestalt –
Hjärtats uppror blott hon ej förlåter.
Och i den vackra parafrasen öfver Francesca
Rimini-motivet, som först återfinnes i Snoilskys
sista samling, men som, enligt hvad jag erfarit,
tillkom redan vid denna tid, läsas raderna:
När samma udd fann väg till bådas hjärta
Och efter oss förbannelser de läste.
– –
Vårt öde vi ej häda eller klandra.
Förenta evigt skäras vi af lågan
Och sluta med att älska själfva plågan
Det hjärtesår, som gaf oss åt hvarandra.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
