Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. La seconda primavera: 1879-1881. - Utresa. - Vistelse i Sydfrankrike, Afrika, Florenz. - Nya dikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
historieuppfattning. Det är väl sant, att Snoilsky
besjungit gamle kung Gösta – grundläggaren af det nya
Sverige –, att han i »En natt i Augsburg» bragt en
hyllning åt Gustaf Adolfs ädla skepnad – fromhetens
och styrkans bild –, att han senare skänkt en poetisk
förklaring af Karl IX:s faderskärlek och dröm om
»ille faciet» – Karl IX, som dock gått så omildt åt
flere af hans stamfäder –; men hans sympatier äro
alldeles afgjordt hos det lidande folket snarare än
hos bragdhjältarne. Karl XII – storsvenskarnes idol
– den af Tegnér, Geijer, v. Beskow besjungne bjuder
honom snarast emot. Betecknande är i detta fall en
sådan dikt som »På Vernamo marknad», hvilken tillkom
kort efter de Nya Dikternas utgifvande. Han skrifver
om detta poem till Estlander:
En och annan torde finna detta stycke nog mycket
bittert, nog mycket demokratiskt, men jag kan
ej hjälpa det. Det svenska folkets pinohistoria
griper mig ibland med en så obetvinglig makt,
en så hjärteblödande medkänsla, att jag själf vid
författandet är mera upprörd än någon läsare torde
blifva. Mot Karl XII har jag särskildt en inrotad
bitterhet, ehuru jag ej alldeles kan undandraga mig
det fängslande, som omgifver den smärta gestalten i
den blå rocken. Men Gud, hur han handterat oss!
Detta pekar tillbaka på den häfdatecknare, som måste
anses såsom Snoilskys historiske lärofader. Det är
icke Geijer. Det är Anders Fryxell. Man kommer härvid
att tänka på att Snoilskys fader var den som frambar
motionen om riddarhusmedaljen åt Fryxell. I ett
bref till professor E. G. Palmén, som i »Ur Dagens
Krönika» sympatiskt skildrat Fryxells betydelse,
yttrar Snoilsky (5 dec. 1885):
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
