Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Åren 1885-1890. - Besök i hemlandet och Finland. - De sista åren i Dresden. - Diktningen under dessa år. - Uttalanden i skilda ämnen. - Hemflyttning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre snöiga toppar blicka ned ur fjärran, det är ett
skådespel, som lämnar allt annat bakom sig. Det mest
utsökta sällskap hade vi där också – Dietrichson med
familj samt Ibsen jämte fru. Du vet, huru Ebba och
jag beundra Ibsen. Under fyra dagar hade vi glädjen
att sällskapa med honom från morgon till kväll, och
jag är glad att medföra ett varmt personligt intryck
af den store, gåtlike mannen. Mot oss var han högst
älskvärd, ja meddelsam. Han hade naturligtvis icke
sett min senaste diktsamling (III), men jag skulle
gärna vilja, att han finge den, icke därför att jag
inbillar mig, att han, som nu helt är uppgången i
dramatiskt skapande, synnerligen skall värdera den,
men som ett prof af min tacksamhet för oförgätliga
stunder, som hans diktargenius beredt mig.»
Äfven för Ibsen var samvaron i Molde »en velgörende
Berigelse, uden Sammenligning den ädleste Erindring,
vi har taget med os fra vort Ophold i Norge», såsom
han skref i ett bref, där han tackar Snoilsky för
tredje samlingen af hans Dikter, »fra först til
sidst et Værk, fuldt værdigt Skandinaviens störste
nulevende Lyriker».
Öfver Sundsvall styrdes kosan till Finland, där
Snoilsky sade sig hafva upplefvat kanske »de
märkvärdigaste och skönaste dagar i hela sitt
reselif».
I ett bref från Helsingfors af den 26 augusti till
Lagerberg kastar han en återblick öfver färden:
Det mottagande, som jag rönt i detta för mig hittills
så främmande samhälle därbortom Bottniska viken, har
varit ett sådant, att hvarje skildring däraf skulle,
lagd i min egen mun, förefalla som det odrägligaste
skryt. Jag skyndar att förutskicka den förmildrande
anmärkningen, att en del af den hyllning, för hvilken
vi här varit föremål, väl gällt oss i vår egenskap
af svenska gäster, ty, oaktadt alla här rådande
partistrider angående språkfrågan, har jag dock äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
